Deadlines
Jag älskar deadlines! Särskilt det swishande ljudet när de åker förbi...
Många framhåller vikten av deadlines för att arbetet med modelljärnvägen ska gå framåt. Man bestämmer ett datum när tex ballastering ska vara klar och så jobbar man mot det målet. Annars är risken stor att saker och ting blir liggande och att man aldrig kommer till skott.
Det funkar inte för mig.
Jag började på allvar planera för en modelljärnväg år 2009 när äldsta barnet flyttade hemifrån och det plötsligt fanns lediga rum i huset. Sedan tog det ett par år innan jag bestämt vilket rum jag skulle använda och hur jag skulle få plats med anläggningen i detsamma. Först 2014 började jag på allvar göra en spårplan - för N-skala. 2015 ändrade jag mig till H0, och i januari 2016 köpte jag min startsats. Hade rälsen på en bokhylla runt rummet fram tills 2022 då jag byggde ett ramverk för åtminstone halva anläggningen. Och i dagsläget ser Sofiehems järnvägar ut så här:
Med deadlines och disciplin hade det säkert blivit mycket mer gjort, men jag ångrar inte det. Livet innehåller även annat än modelljärnvägar. Jag har - tro't eller ej! - även andra hobbies. Men framförallt har jag lovat mig själv att modelljärnvägen alltid ska vara ett nöje. Varje gång jag arbetar med modelljärnvägen ska det vara lustfyllt. Livet är fullt av måsten redan som det är.
Jag har egentligen bara en princip, och det är att modelljärnvägen alltid ska vara i körbart skick. Poängen med en modelljärnväg är ju att köra tåg, så det ska alltid vara möjligt att gå in i hobbyrummet, slå på strömmen och trafikera anläggningen.
Har jag lyckats hålla fast vid denna princip? Låt mig säga så här: halva anläggningen står sedan två månader i garaget i behov av snickeriarbeten...
"Om ni inte gillar mina principer så har jag andra." Groucho Marx
